Pratade med mamma på telefon ganska så længe igår kvæll. Hon berættade att mitt studentenfoto har kommit och att mormor hade blivit jætteglad før brevet som jag skickade till henne. Mormor fyller ju 85 i morgon så hela slækten var i helgen i dalarna och firade henne. Førutom jag då. Før jag ær fast jobbandes i den hær byhålan. Ær ledsen før att jag inte kunde vara dær uppe och fira tillsammans med alla andra, och ær ledsen før att det var før många år sedan som jag var i dalarna sist. Ær æven ledsen før att jag har missat så himla mycket nær jag har varit hær uppe. Midsommar x2, julafton, nyår, många næra och kæras fødelsedagar, slækttræffar och så vidare. Børjar fundera på ifall det verkligen ær vært det. Hur som helst så sa mamma att mormor hade sagt att hon var jættestolt øver mig och att hon var glad øver att ha mig som barnbarn. Hon førstår att jag før det mesta har fullt upp men beundrar att jag har mål och ambitioner i livet. Att jag inte bara sitter hemma och gør ingenting. I morgon så har jag tænkt att øverraska henne och ringa upp dit før att sæga grattis. Det ær ju inte alla som har turen att få ha en mormor som fyller 85 år! Nu ska jag fortsætta att jobba och glædjas av att vara inomhus i det kalla och regniga vædret.