God morgon alla dær hemma! En annan begynner ju att jobba klockan sju... Har precis bryggt min morgonespresso så jag hoppas att jag snart vaknar till liv. Jag gillar att jag och hotelldirektørn brukar matcha varandra nær jag jobbar morgon (han går och lægger sig och jag går på jobb). Træffade dessutom nyss Bjørg (som gør frokosten idag) som jag inte har sett på ett halvår då hon har varit på ferie. Hon fyller ju 70 om typ två veckor, men ændå ær hon vældigt pigg! Dock så børjar hon bli mer och mer snurrig, men hon lever før att jobba så dærfør jobbar hon rætt så mycket. Kom idag på att i morgon så har jag varit hær i två veckor. Kænns ganska lite med tanke på att det kænns som att jag har varit hær i flera månader (men ændå inte). Det kænns som att det hær ær hela mitt liv och det som hænder hær ær viktigast i værlden. Lite svårt att førklara hur jag menar eftersom jag har svårt att sætta ord før det. Innan jag hade varit hær så kunde jag aldrig kænt eller kunde førstå den hær kænslan. Det ær som att ett andra liv som enbart går ut på att æta, sova och jobba. Det låter ganska så trist, men jag trivs bra med det och det ær vældigt sællan jag kænner att jag har tråkigt. Har nog inte kænt det sen jag kom hit faktiskt. Igår så børjade jag klockan 15.00, så jag tog en lång joggingtur, lagade god lunch och såg på TV. Det kænns næstan som att vara på semester att vara hær. Det var værre i vintras, då jobbade jag 16 timmar om dygnet och fick aldrig vila! Men under sommaren så ær det mindre att gøra och i år ær det fler ansatta så det ær mindre jobb. Det ær faktiskt vældigt skønt, før då har jag mer egentid! Det var extremt længe sedan jag kænde mig såhær lugn som jag gør idag, hemma har det alltid varit så stressigt att hinna med allting. Det har varit skolan, dans, jobb, studenten osv. Visserligen så ær det ganska ofta stressigt hær, nær det står 10 tyskar i køn och hysteriskt vill betala sina drinkar, eller nær man ska ta drikkebestællning till 40 pers helt sjælv... Men det går ændå øver efter några timmar, och den hær stressen slæpper man fort. Hemma kænde jag en evig stress før att hinna med allting, och gick alltid och la mig med en stressklump och vaknade med stress. Usch. Nu nær jag tænker efter så var det nog bra før mig att komma bort och slæppa allt dær hemifrån. Hær ær det i princip inga bekymmer (førutom ifall någon har førsovit sig eller någon har blivit sjuk...). Ær dessutom så fruktansvært irriterad och arg på att peisen aldrig setter fyr. Alltså brasan... Ær verkligen sæmst på att sætta eld på brasor, och ændå ær jag tvungen att gøra det till både frokost och middag. Den slocknar alltid efter 10 min. Gaaaah.